För att strö lite salt i såren, så hade det löst sig med boende, billigt med för den delen...
Men jag är faktiskt glad åt mitt nya jobb, kanske behöver jag lite mer tid för att smälta det, men det kommer att bli bra, så det så, nya vindar tycks vara på väg. Och med lite tur får jag gehör för mina önskemål...
Brak inifrån sovrummet följt av tystnad, ett adrenalinpåslag som inte vill ge med sig på flera minuter, trots att det inte tar många sekunder att få situationen klar för sig. Barnet har dragit ner sin spargris och en kruka från fönstret, men inte på det sätt som mamman fasar (fall ifrån sängen och spräcka skallen mot fönsterbrädan). Vi befinner oss i en riskfylld period, det är bara en tidsfråga känns det som innan barnet kommer att ramla och skada sig. Jag har ett ärr under läppen, så även min syster, efter att i barndomen ramlat från stolshöjd och bitit oss igenom. Kan inte ha känts bra för mina föräldrar när även lillasystern (jag) lyckades med motsvarande bedrift några år efter det första barnet. Men det är sånt som händer... barn ska få blåmärken, skrapsår och några små ärr här och där, men förhoppningsvis ska man lyckas hålla dem ifrån frakturer och skallskador (hemska tanke).
Funderar på att besöka en lekplats inne i Jönköping cntrum som ser kul ut och/eller äta lunch på IKEA. Sist vi åt lunch på IKEA blev vi magsjuka under kommande natt, vilket bevisligen inte hade ett skit med IKEA att göra, så det kanske vore bra att byta senaste erfarenheten mot något positivare.
Dagens datum för ett år sedan besökte Elma sin pappas jobb, och i år är pappan på jobbet trots att det är lördag...
